| Disc 1 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. |
| 4:59 | 
|
|||
|
Domen foll pa en morgonflight till London
Som tysta tunga steg pa vag mot dig Domen foll trots att du alltid anvant kondom Och med lien pa svaj sa vantar din gamle van Och som ni lekte nar ni var barn Och du stod givakt med din rygg rak och tog fyrahundra slag Somnen kom och och du som lag sa ratt i tiden Domen foll som tarar mot din skarm Somnen kom som en asikt, hogervriden Men mot dollar och yen sa blir doden latt ett skamt Och som ni som lekte nar ni var barn Du forlorade ditt krig, du star ensam kvar Och ingen kommer till ditt forsvar Sa du star givakt med din rygg sa rak och tar fyrahundra slag |
||||||
| 2. |
| 3:53 |
|
|||
|
너는 수증기
Du säger - När vi var små Säg vilka droger tog ni då - När vi var små Sköt vi kåda bark och stål Och hjärnan blev mjuk Av Luthersk ångest inför Gud Och så blev jag sjuk Och blev den skugga du ser nu Men när natten var ljus I vårt sextiotalshus Så var vi långtlångtlångt härifrån I vår dröm om att fly Till någonting nytt Jag är född i en tid Precis när dammet lagt sig ner En meningslös tid Exakt en tusendel försent Visst bor det ett skrik Någonstans i ditt lugna tysta liv En vild fantasi Som dränks i lådvinsnostalgi Men när natten är ljus I ditt sjuttiotalshus Och du är ånga spår av ett moln I en dröm om att fly till någonting nytt Och du håller så hårt När längtan blir svår Så är jag dindindin att ta med Att ta ut att ta in I någonting nytt När natten är ljus I vårt åttiotalshus Så är vi långtlångtlångt härifrån I vår dröm om att fly Till någonting nytt Och vi håller för hårt Men den här drömmen är vår Och du är minminmin att ta med Att ta ut på jakt Efter tiden som flytt |
||||||
| 3. |
| 4:20 |
|
|||
|
죽음의모퉁이에서
Jag var länge ensam enda barnet Ett monster underst i en hembyggd våningsäng Och på håll såg jag ljusen dö i dimman Precis när mörkret tändes upp igen Och jag såg dig springa över skaren I jakten på din sagolika vy Du lärde mig att fullständigt försvinna I dina tankar i ditt huvud står jag fri Ge mig en vinterdrog Ge mig allt du har Kom nu jag är kroniskt låg Bara mörkret hörs I ditt öga var en storm jag såg Som sommarsnö I döda vinkeln ser jag allt du gör Där kommer dom jag ser dom mellan träden Snälla kan du hjälpa mig att fly Deras ögon är som mareld över världen Jag kryper där i askan fågel Fenix född som ny Ge mig en vinterdrog Ge mig allt du har Kom nu jag är kroniskt låg Bara mörkret hörs I ditt öga var en storm jag såg Blåsa sommarsnö I döda vinkeln ser jag allt du gör Ge mig en vinterdrog Ge mig sommarsnö Kom nu jag är kroniskt låg Bara mörkret hörs I ditt öga dansar stormen små Men det är du som för I döda vinkeln ser jag allt du gör |
||||||
| 4. |
| 3:31 |
|
|||
|
Tom ditt rum
Pa tonarstankar nu Du sa: Gor ditt val Ta ett sjalvstandigt beslut Jag holl en hand da Mot din varma hud Du sa: Stang din dorr Vi har nagot att reda ut Du stod dar med din kniv Bredvid din tyska bil Du skar mitt svala liv Monstrat till ett krig Du stal min blick Du gick din egen vag Du sa: Det finns sma trick Som far folk att vilja val Och sangerna jag hort Och filmerna jag sag Var det vildaste jag gjort Men inget var sa stort Som nar Du stod dar med din kniv Bredvid din tyska bil Du skar mitt svala liv Monstrat till ett krig |
||||||
| 5. |
| 4:05 |
|
|||
|
Jag sköt en DJ sent igår
Blodet stänkte blev en pollock i hans bås Jag flyr genom en nedsläckt korridor Mitt indiehjärta slår och slår och slår Jag står på en flygplats Och väntar på känslan En man vid en avsats En iskall Michael Caine Och alla som älskat dig Har hatat mig av rädsla För att jag ska se dem Som offer vid Palace&Main Jag skjuter allting framför mig Som Robin Wright-Penn gör i State Of Grace Du har allting jag sagt på tape Så du tror du har en framtid utan mig Jag står på en flygplats Och väntar på känslan En man vid en avsats Förklädd till Michael Caine Och alla som älskat dig Har hatat mig av rädsla För att jag ska se dem Som offer vid Palace&Main Jag står på en flygplats Och väntar på känslan En man vid en avsats En iskall Michael Caine Och alla som älskat dig Får lära sig att vänta Min plan är att vänta Ja jag väntar vid Palace&Main |
||||||
| 6. |
| 3:49 |
|
|||
|
강철유령
dom brände ner grönan och skolan står där ensam nu cykelställen står tomma än trots att loven är slut dom fäller kastanjeträn i alléen framför skolgården jag rör mig tyst hör inte hemma här jag är vålnaden jag vet inte varför men kanske är det därför jag minns det så väl dina stora ögon dina bruna händer dina vassa knän var det dig jag såg som en skugga ur mina drömmar var det dig jag såg dig jag svor att aldrig glömma dom gräver i parken och frosten i marken blir ett försvar vid hörnet av kyrkan där järnvägen går har dom spärrat av någon ligger i gräset med frostiga kläder så stilla och vit blåljusen blinkar tänk vad man kan göra med en liten kniv jag vet inte varför men jag återvänder alltid hit det var väl något vi gjorde något vi sa här som förändrade mitt liv var det dig jag såg som en skugga ur mina drömmar var det dig jag såg dig jag svor att aldrig glömma var det dig jag såg som ett spöke från döda drömmar var det dig jag såg har jag äntligen lyckats glömma? |
||||||
| 7. |
| 5:25 |
|
|||
|
서툰사람
du går på ditt oefterhärmliga sätt över skolgårdens grus för dig själv i ditt nyklippta hår likt en irländsk idols din spegelbild i fönsterglas beundrar varje steg du tar och så blinkar det till gröna röda gula ljus du var på nålar när du kom med ditt insmugglade rus och så släcker dom ner för en sista stilla chans och allting svartnar i panik när du ser att alla redan har en dans och allt är som förut du minns den du var med förakt, lite hat man blir lik sin mor eller far du har förändrat ditt sätt, suddat ut varje spår men i själen din ja långt långt in ekar tonåringens vrål och så blinkar det till och dom tänder alla ljus du var ensam när du kom nu har magin brunnit ut och så släcker dom ner alla skyltar alla ljus och när parken ligger tom inser du att din kväll just tagit slut och allt är som förut och så blinkar det till och dom tänder alla ljus du var ensam när du kom du är lika ensam nu och så släcker dom ner alla gator alla hus och när staden ligger tom inser du att det är så ditt liv ser ut och allting är som förut |
||||||
| 8. |
| 3:35 |
|
|||
|
Manen hanger lagt
Over allt du tror du sag Under trasigt moln Gar ett Yeti-spar 500 mil i snon Ett UFO over sjon Och i en blixt ser jag Keats sta bredvid Baudelaire Som magi ett ljus man drunknar i Det finns sma trick som far folk Att ge dig mer an du ar vard... Mary Shelleys drom Syr en sick-sacksom Over allt som vintern gomt Over allt som hjartat glomt 500 mil i snon Ett UFO over sjon Och i en blixt dansar Lady Day vals med Astaire Som magi ett ljus man drunknar i Det finns sma trick som far folk Att ge dig mer an du ar vard... 500 mil i snon Ett UFO over sjon Och med en blick far jag folk att tro Pa magi ett ljus man drunknar i Det finns sma trick som far folk Att ge dig mer an du ar vard |
||||||
| 9. |
| 4:04 |
|
|||
|
로미오 홀로 돌아오다.
en isig vind över vattnet bär ett eko från de dödas värld en hälsning från ett svartsjukt hånfullt hav och vintern sliter pirens skjul river lyktor från en firad juli från pariserhjulets skelett av trä och sten (jag vill ha dig, du är min, du är bara min) (jag vill ha dig, jag är din, jag är bara din) inne i staden råder ständig lågsässong (jag vill ha dig, du är min, du är bara min) restaurangerna står tomma året om... och på barer klänger vraken fast vi sörjer en förlorad last och snön hjälper spillrorna i land svarta grenar skymmer huset vitt har inte varit här sen allt var ditt en till salu-skylt som täcks av snö och sand på verandan sjunger vindspelet din sång (jag vill ha dig, du är min, du är bara min) tomma fönster står och slår nu natten lång (jag vill ha dig, jag är din, jag är bara din) och gamla minnen är som flagorna som yr (jag vill ha dig, du är min, du är bara min) mot en himmel av järn och gift och bly... som en Romeo i jeans på din balkong (jag vill ha dig, du är min, du är bara min) jag är skuggan vid din skärmdörr än en gång (jag vill ha dig, jag är din, jag är bara din) din klänning är som trasor i min hand (jag vill ha dig, du är min, du är bara min) och jag lämnar inga fotspår ens i sand... |
||||||
| 10. |
| 4:06 |
|
|||
|
Vntan, alltid denna vntan
Frn vitt till grtt till svart Detta r var svart Och liljorna faller frn ett fnster I Vsters i natt Jag hr ditt skratt Ver plymerna, palmbladen och korsen Som skallrar dr i vinden Som lt som hesa rster Frn dom som gr reklamen Jagar zombies upp ur graven Ge mig nt som knns Lngtan, alltid denna lngtan Hrifrn lngt bort Lngt lngt bort Och rosorna fller alla kronbladen igen Som grt dom blod Fr att livet r s kort Och mnniskor i de lsta tysta husen Glntar p gardinen Och stirrar ut p gatan Med gon som r rdda Fr allting som kan hnda Fast det redan hnt |
||||||
| 11. |
| 6:38 |
|
|||
|
En bänkrad i en rastlös sen april
Jag tittar över axeln och ser dig blinka till Jag kan få dig när du vill En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång och du & jag håller andan och håller händer i språnget Det är inte så långt hem Än fanns det tusentals tårar kvar De var dina att ge vem som helst äntligen De är de dyrbaraste smycken du har Så be aldrig om ursäkt igen äntligen passerar vi deras gränser Minns du vår blodsed, våran lag Vårt dumma korståg mot en lika korkad stad jag minns allt som naglarna mot glas Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt men jag ser på din ängsliga hållning, din jagade blick att det känns att det är långt hem Snart finns det inga tårar kvar De var våra att ge vem som helst, äntligen De är de dyrbaraste smycken vi har så be aldrig om ursäkt igen äntligen sätter du själv dina gränser Den där pojken jag aldrig kände som gick på gator jag aldrig såg och tänkte tankar jag aldrig tänkte under ett tunt och flygigt hår och alla känslor slog och sprängde hela vardagen full med hål i en tid då inget hände i en stad som alltid sov men älskling vi var alla en gång små ja, vi var alla en gång små ja, vi var alla en gång små Jag kastar stenar i mitt glashus Jag kastar pil i min kuvös och så odlar jag min rädsla ja, jag sår ständigt nya frön och i mitt växthus är jag säker där växer avund klar och grön jag är livrädd för att leva och jag är dödsrädd för att dö men älskling vi ska alla en gång dö ja, vi ska alla en gång dö ja, vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö |
||||||
|
